föralltid räcker inte åt oss två

kan du inte se hur jag faller, du plockar pusselbitarna bit för bit från mitt hjärta,
och du vet precis vilken bit du skall plocka för att krossa mig,
min spegelbild blir aldrig den samma igen, you made me this
föralltid blir aldrig tillräcklig, inte för oss två,
jag lovade mig själv varje gång jag såg dig i ögonen att aldrig svika,
att aldrig såra dig, att aldrig låta dig falla,
vet du varför?! för jag älskade dig, jag älskade dig så det brände
i hela själen när vi sa farväl, det var precis som att stå på klippan
och önska att det kom en vindpust och förändrade allting
men det gjorde det aldrig, jag tror det var din förtjänst,
du kunde värma mig ifrån is, kan knappt förstå varför ja säger det här,
varför jag öppnar mig, men du fick mig alltid att just öppna mig
öppna mig om allt, ingen annan har någonsin lyckats med det..
det är precis som att hjärtat tar för stor plats,
hur mycket jag än ville så fanns det aldrig tillräckligt med plats
i mitt hjärta för dig, du kan fylla mig med ångest på 3 sekunder
du kan få mig att älska dig varenda gång du nämner mitt namn
du kan få mig att snubbla med varje steg jag tar när du tittat på mig,
men jag kan aldrig ersätta henne för dig, jag kan aldrig ersätta
hennes perfektionism, hennes sätt att få dig att skratta
hennes sätt att få dig gå baklänges genom staden bara för att få en skymt av
hennes leende som värmer dig från is, precis som du gör med mig
vi är två olika själar som på något sätt slogs samman
men vi klarade inte upp det, du klarade inte upp att hela tiden lockas av
hennes atmosfär, hennes sätt att himla med ögonen för att få dig på knä
vi klarade inte upp att älska när man älskat något förut..
du får mig svammla med orden, tappa bort mig på en enkelriktad gata,
ta höger då de är vänster, säga nej men mena ja, ramla ställa mig upp
ramla igen, du får mig tappa andan, kvida efter ny, ramla i klackskor utan klack
du får mig så lätt, du får mig så innihelvete lätt
och det sårar mig att det alltid komme ratt vara så här,
jag är för svag för dig, du är för stark för mig
föralltid är för kort för oss, det krävs så mycket mer
du får mig så lätt, snälla förlåt jag vet inte vad jag håller på med
men jag tappar bort mig själv när jag tänker på dig
you made me this, och det finns inget jag kan göra åt de
det finns inga åtgärder jag står still på en återvändsgränd och jag
kommer aldrig komma härifrån, du får mig så lätt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0